En episod från var barn....

Följ min blogg med bloglovin
Alla barnen fick sig en dusch ikväll, Totte kniper alltid ihop ögonen stenhårt och när maken skulle torka honom så säger han -"Totte, titta på mig"
Totte -"men jag ser inget" och kniper ihop ögonen hårdare.... Maken -"men det är ju för att du blundar" och Totte torkar ögonen och öppnar dem och säger
- "men nu ser jag bra"...

*suck*

Jag sitter i soffan och stickar (läs; försöker sticka) och Alfred använder mig som klätterställning... Helt plötsligt så tar han tag i mitt ansikte på båda sidor och tittar mig djupt i ögonen och ler... vad nu då? Jag vet inte vad han pysslar med men han är rätt rolig så han får fortsätta.... Efter några "arga-leken-stirrande" så sticker han ut tungan mellan läpparna och ska pussas...
Alfred är en rätt pussig liten kille (och pussvänlig också för den delen) men han är värre än en S:t Bernard.... han ska alltid pussas med tungan halvvägs ute, hur mysigt är det på en skala? Och har han väl dragit in tungan så är han snorig istället....

När jag kom till dagis förut idag så satt ett gäng barn runt en stor sandhög i sandlådan. Ian och Alfred hjälpte till att ösa sand på högen.... Jag satte mig jämte Alfred och frågade om det gick bra, han tittade sig omkring och fick så syn på mig, lade ner spaden försiktigt och KASTADE sig över mig =)
Ian satt på andra sidan högen och såg mig inte utan hörde mig bara, huvudet gick fram och tillbaka och han letade.... "jag hör mamma men jag seeeer henne inte"..... Till slut fick han syn på mig och kom fram, min kommentar då var "du ser ut som en liten korkad man som levde på 40-talet och som försökte ta över hela världen" (vem påstår att man ska vara tydlig till barn?) Ian hade snor rinnandes och i detta snor fanns mängder av sand så han hade en liten mörk Hitlermustasch... En av lärarna sa att de är ekologiska och använder sand istället för papper till snoret. Den där killen är en kul prick =)

* * *

Idag satt jag och såg efter 10 med Malou von Sivers... veckans tema är barn som föds för tidigt... visst ett bra och intressant ämne i sig och det är bra att man får insyn i den världen, särskilt när man har turen att inte behöva träda in i den, men alla runt omkring en är inte lika lyckligt lottade och som medmänniska vill man ju gärna stötta så gott man kan.... och då är inte kunskap fel.
I alla fall, både igår och -särskilt- idag har jag suttit och tittat och gråtit, eller ja, gråtit är väl fel uttryck om idag... HUR SJUTTON KLARAR HON AV DET?!?!?! Den där Malou.... Vid många tillfällen (ja jag är sorgligt arbetslös) så har jag bölat ögonen ur mig och hon har inte ens ryck till i ögonen?! Hur göööör hon?! Botox i själen?
Jag menar absolut ingenting elakt -det vill jag kraftigt dementera- utan jag är istället grymt imponerad av hur proffsig hon är! För att i nästa sekund snoppa av Gert Fylking i champangelunchen att tom inte han hänger med *my kinda girl*....

Olympia och Earth Hour

Lördagen den 28 mars var en stor dag för de små barnen.... Det var dags för årets premiär för Cirkus Olympia! Trots att maken fortfarande går på sin utbildningslön så kostade vi på oss en familjedag på cirkusen... Jag lovar, det första vi kostar på oss på mycket länge....

Jag trodde inte att Alfred skulle sitta särskilt still, men han var den som satt MEST still!!! Helt tagen av hela baletten! Ian var liiite springig medan Totte var över hela raden. På vår rad satt det 3 st förutom vi... vi tog rätt sektion ;) på andra 2:a parkett-sektionen så var det rätt knökat om man säger...

Roligast på hela föreställningen var en trapetsakrobat som sedan återkom som kattdressör (återvinning?), i alla fall, han kom in och spelade full och trillade och hade sig, ungarna skrattade kan vi säga, särskilt när han "slog" sig....

Så fort det kom in djur så spratt, levande ljuset Alfred, till och pekade och applåderade. Mest effekt hade kamelerna och hästarna, han sa till och med häst första gången, sådan var den effekten.

Efter föreställningen, där andra akten blev riktigt kall när värmen slutade fungera, så gick vi mot utgången... på vägen hittade vi killarnas halvsyskons kusiner totalt förtvivlade när de tappat bort farmor och farfar, men med hjälp av en pedagog på killarnas dagis (där även kusinerna går) så återbördades de snart till säkerheten. Det var riktigt lätt att tappa bort barn där kan jag säga....

Vi tog oss till "pizzabudet" (som killarna kallar det) och så käkade vi pizza på plats, första gången vi är "ute" och äter sedan Alfred var 3-4 månader gammal.... Maken har ju knappt varit hemma... Alfred firade tillfället med att slå sönder ett stort ölglas mot golvets klinker... Det var fest ;)

Maken, som skulle iväg och jobba, lämnade av oss hemma och körde iväg. Jag rustade barnen för sängen och kom efter nattning på att det var ju earth hour på kvällen.... jag kompromissade det hela genom att ha tv:n på, och fiskarna fick behålla ljuset på också faktiskt.... annars släkte jag ner allt som drog ström, trodde jag... en klockradio var fortfarande på förutom kyl/frys och värmepanna.... 14 värmeljus och säkert 7 rökelse gick av under timmen och jag tände faktiskt inte på resten av kvällen....

Let's Dance-tankar

Mjo, det är väl officiell avbön här nu att jag faktiskt tittar på det här....

Och så här i väntan på resultatet så måste jag faktiskt erkänna att jag är positivt överraskad av vissa.... Morgan Alling till exempel... Jag menar, den här lönnfete, smått alldaglige mannen med sådan total kontroll!! Finalen är inte vad den borde vara, Morgan borde varit där istället för Magnus....

Laila... jag trodde ett tag att hon inte hade en chans mot Magnus i finalen, meeeen... ärligt talat, jag såg knappt hennes shownummer för jag hade tårar i ögonen - jävlar i min låda vad bra det var!!!!! Där fick hon min röst! Jag hade INGEN aning vem jag skulle rösta på när de 4 första danserna var klara...

Som vanligt, i vanlig ordning så försvann Daniel Da Silva alldeles för tidigt... jag säger bara en sak; "I could spread him on a cracker" *visslar oskyldigt*. Men vad sjutton, hade jag inte varit en ytterst lyckligt gift kvinna, utan haft de minsta tvivel på min man, så hade jag suttit på tåget till Göteborg nu ;) Tanken när Aftonbladet basunerade ut nyheten att han skulle skilja sig var "jaha, det var så dags nu! Bara 8 år för sent liksom".

Nä mina vänner, nu är det dags igen... Må Laila vinna!

16 min senare:
*FAN* =)

Senast 12 april....

Stod det på lappen som vi fick från dagis (ja, jag säger och skriver dagis), då vill de ha semesterlappen inlämnad... Nu har vi fått dispans från det men hur lätt är det att lämna in hur ungarna ska vara lediga i sommar?
Vi har ju ingen som helst aning om hur livet ser ut ens nästa vecka.... Sommaren kan te sig som följer;

1. Maken får jobba kvar på sitt jobb och min akassa är slut och jag får få på någon åtgärd, detta skulle innebära att barnen går halvtid på dagis, grovt räkna på nivå 2. Maken jobbar i så fall både dag , kväll och natt...
   
2. Han får sparken och istället jobb någon annanstans, kan han komprimera arbetstiden så han kan jobba varannan vecka så är det också lugnt, då får barnen gå heltid på dagis varannan vecka när vi är ensamma hemma, för jag hamnar osvikligen på åtgärd om jag inte får jobb.
3. Han får sparken och jobb någon annanstans och vi måste flytta....

Hur lätt är det att planera någonting utifrån det här? Jag söker jobb som en galning i Halmstad + kranskommuner men ännu efter 60 sökningar så har jag "bara" 1 intervju bakom mig.... Men i värsta fall så får jag jobb i stan och maken jobb i Kiruna....

* * *

Den här bilden mötte mig förut när jag kom och satte mig vid datorn. Affe hade smugit upp jämte Ian som kollade på Elias på tv4 Anytime...
Alfred är en företagsam 20 mån gammal kille ;)

Jag skrattade ganska gott åt Totte förut, han kom inrusande till mig på kontoret och vrålade "Jag kan inte välta längre!!!".
Ehhh... nähä.... och varför skulle han det? Detta har jag ännu inte fått svar på ;)

Maken pratade i telefon förut, med "facket" från sitt jobb och helt plötsligt säger han "du, jag får lägga på nu, jag ringer dig om en liten stund". Jag tar mig till vardagsrummet och ser att Alfred har tagit av sig byxorna och strumporna, blöjan har han vid knäna *tack gode gud att han inte bajsat* och Ian står jämte och hoppar och säger "men han ska gå och kissa"... Vems påfund detta var vet jag inte... Alfred kom till toan men inget kiss kom...

Dessutom har jag börjat tröttna lite, och jag känner mig inte det minsta omedgörlig just nu.... för 1 år sedan - den 15 april - byggde jag en hemsida till en förening.
Jag reggade domän, fixade grafik, lade upp databas, byggde upp sidan snyggt och fint och skrev manualer till den som skulle ta över administrationen. För detta ville jag ha 2000 kr, vilket är en liten summa i jämförelse, med tanke på att jag snart är uppe i ett par hundra arbetstimmar...
Än så länge kan vi säga att jag jobbade ideellt... Jag har inte hört ett pip mer från föreningen än att de ville ha ÄNNU mer hjälp när webbansvarig byttes ut till en annan person.
Men nu har de fått till den 15/4 på sig att betala, sedan stänger jag ner sidan (eller ja, lägger den offline) och redan nu har jag satt ner behörigheten på webbansvarig, han kan inte göra några åtgärder alls from ikväll, bara titta... Vi får se om någonting händer nu....

Nu ska Alfred i säng och jag ska poppa popcorn till de andra två för lite fredagsmys, väl mött på er tills nästa gång...

Ian har svar på allt

Det är dags för Ian att gå och lägga sig, han tar av sig kläderna och börjar ta på sig pyjamas när han fastnar i Hjärnkontoret (på tv alltså)...

Pappa: Men kom här din snigel så du får på dig pyjamasen idag!
Ian: Men jag är ju ingen snigel...

Pappa: Har du svar på allt? Varför skrattar man inte när man kittlar sig själv?
Ian: Men man får ju inte kittla sina kompisar....

Pappa: Varför har mamma och pappa så stora fötter?
Ian: För att ni inte ska ramla....

Och jo, det stämmer... ungen har svar på allt....

Sitter och sorterar bilder....

Och från förra veckan (090316) springer jag på de här bilderna från öppna förskolan. TramsIan har råkat måla munnen grön med tuschpennan.... Vissa sätter ju bakändan av pennan i munnen när de tänker... Inte Ian, han sätter udden i munnen, fungerar väl när det är krita....

Jag hade ett helt lekförkläde som "haklapp" till Totte och Ian, men väl använt så gick det ju sönder... Och Affe förstörde effektivt mer än en tröja och byxor, trots febrila räddningsinsatser med Galltvål...

Jag har letat mig blå genom hela Halmstad efter ett nytt, där jag köpte det sista (COOP) hade de slutat med Babybjörns lekförkläde *trumpen*, och ingen annanstans hittade jag det heller....

Så fick jag en dag ett nyhetsmail från Funkybaby och där fanns det ett!!! I och för sig från IdaT *älskar* och 120 kr dyrare än det från Babybjörn, men en beställning gick in snabbt som sjutton och den 18/3 kom det.

Jag älskar hela lekförkläden! De kan äta hur de vill!! Undrar om jag ska skicka tipset vidare till "Familjen Annorlunda i Staffanstorp".... så att 2-åringarna får lära sig äta själva någon gång.... Affe har ätit själv i 10 mån nu... och han blir 2 år om 4 mån.....

Arg - arg - arg... och faktiskt! ARG!!!

Idag har varit en sådan där dag där man vill stänga in sig i ett rum... eller allra helst; sätta munkavel på ungarna och SPIKA UPP DEM PÅ VÄGGEN!!!!

Tassen ska NÖDVÄNDIGTVIS vakna som en uranklocka vid 6.50-7.10 varje morgon, helt ok, jag går ut och stoppar ner lite leksaker i sängen, och hoppas att han nöjer sig en stund till *sniffar lite i luften för att kolla status i blöjan*
Idag tyckte AffeTass att "kärringen inne i sängen skulle lyfta sitt lata arsle och komma och underhålla honom"!
Jag vet inte om jag har överdoserat vårljus eller vad det är men jag är trött som en bäver på valium vareeeeeeviga morgon, de senaste 2 veckorna.....

Jag drar på mig lite kläder och tar ett styck duracellkanin under armen och går ner och sätter på tv;n, lägger mig och slappar på soffan med ett 1/4 öga på AffeTass. En stund senare kommer en nypurrad 5-åring och kryper ihop under filten i hålan som skapas vid min rumpa där jag ligger på sidan i soffan... *våghalsig kille* Affe ska GENAST sätta igång larmet om att han minsann OCKSÅ ska sitta under filten *sucka*. Till slut är 2 barn nöjda, bolibompakanalen på och mamma slappar seriöst på soffan.

Efter en stund kommer pappa ner och då släcker mamma lyset ordentligt en bra stund.

På kyrkis fick barnen för sig att TOTALT ignorera vad jag säger, de gör sådant de vet att de inte får göra och när jag ber Totte lägga av med att kasta sig huvudstupa i skumgummihörnan så ignoreras det också helt, med resultat att han kastar sig och hamnar fel så han får knät i ögat *gott jobbat* och efter lite koll av hur han ser ut, inga allvarliga skador på ögat osv så säger jag bara att "jag sa till dig att sluta, du gjorde det inte så nu får du skylla dig själv, jag visste att nåt sådant här skulle hända, därför bad jag dig sluta" och konstigt nog så fortsätter han själv konsekvensförloppet och förvånar mig en smula....

Ian får några ordentliga tillsägningar han också men hånskrattar åt mig *har han dödslängtan?* så jag fick sätta mig ner och riktigt ta tag i honom för att poängtera att jag menar allvar.... han hånskrattar igen...

Så här fortsätter dagen och lagom efter halva bolibompa brister det helt, jag får nog och skickar alla ungarna i säng, Totte och Ian utan filmtittande, och hädanefter är det filmtittande OM man har skött sig på dagen, det är en belöning numera, inte en rättighet. <-- fet punkt

Det var ett tag sedan de hade dagar där de blir så här fullständigt rabiata - jag har bara tagit en lätt skrapning på ytan - kanske är det lugnt några veckor till innan de passar på att ta utvecklingssprång samtidigt....

Pappa anade status på hemmafronten via ett osande sms jag skickade och han tänkte lugna situationen med att, på hemväg från jobbet vid 20-tiden, köpa en cola light till mig (min craving efter Affe, jag skippar craving under graviditeten, jag tar den efteråt) och faktiskt så överlevde han kvällen =)

Kusinvitamin fyller 5 år!

Idag var det att traska upp i vanlig tid och bege sig norrut i ca 1 timmas bilfärd. Vi fick stanna på Björkäng och en lokal ICA-affär för att botanisera ett par nappar. Vi hade glömt nappar hemma och vi skulle så klart ge oss iväg när det var hög tid för Affe att sova... han fick sin napp iaf ;)

Vi fikade och div inslag skapade inte en helt trevlig stämning, men man börjar bli van...

Kusinvitamin fläkte upp sina presenter och den virkade kaninen verkade gå hem... När vi fikat färdigt var det "titta-på-hästarna" som gällde, redan hemma ville Ian åka traktor och Totte ville rida, så det var ju bara att ge sig ut och åstadkomma nåt i den här vägen.

Ungarna for raskt iväg och borstade Docka och även Affe gjorde sitt bästa att borsta i knähöjd, hägre nådde han inte ;) De fick även sitta en sväng på Docka, mer i ridväg körde vi inte idag eftersom en ny kusin är på väg...

Sedan fick Totte köra traktor!!! Stoltare unge går väl sällan skåda ;) Om ni undrar vad det är för liv på hundarna så kan jag informera om att Lopphunden (som faktiskt heter Yrsa) talade om för gårdens rallybralla till slyngel, vart skåpet ska stå....

En dag i Landeryd

När man ser de här bilderna så skulle man kunna tro att vi är ett lämpligt offer för städtanterna i tv4...
Saken är den att lopphunden fäller och tiden som har gått sedan senaste dammsugningen (och golvtorkningen) är 18 timmar!

Om möjligt så skulle jag kunna dammsuga ihjäl mig när hon fäller....
Idag var Ian med Pappa Tesked i Landeryd för att besiktiga vagnar. Han hade pladdrat och grejat heeela tiden och de var där i 7 timmar, så när Ian skulle sitta i en vagn (säkerhetsåtgärd) när de flyttade på den, så somnade han ;)

En skön dag i solen...

Idag tog jag hunden på en promenad i vanlig ordning, försöker gå 3½-5 km med henne, minst 3 ggr i veckan...

Idag var det desutom så underbart väder att det var ett RENT nöje att gå där och se på den skuttande lopphunden med CS Lewis "pojken och hans häst" i öronen....

Jag plöjer ljudböcker på mina promenader, 45-60 min rask promenad blir genast mycket trevligare av att konsumera en god bok :)

Jag har alla 7 Narniaböckerna och är nu alltså på bok nummer 3, så jag har många sköna kilometrar kvar med Narnia-gänget....

När jag kom hem så talade ankorna tydligt om att de var hungriga och lämnade in en skrivelse i 4 ex om att det jävlar i mig var dags att ge de stackars utsvultna - på randen till svältdöda - ankorna lite mat!

När jag smög på dem med kamerna upptäckte jag ett gäng krokusar!

Ludvigs födelsedagskalas

Det har ju gått ett tag sedan den 15 februari, när hans kalas gick av stapeln, men med allt datorbråkande så är det först nu som jag kan skriva om det... för jösses vilken dag!!!

Det började bra, vi var iväg i bra tid, inte fullt så mycket stress som det brukar.... allt kom med ner till församlingshemmet (vi har kalasen där, mycket bättre plats än hemma).

När vi kom ner så var det folk där, kyrkkaffe efter gudstjänsten, men DÖRRARNA VAR LÅSTA!!!! Nyckeln går till ena ytterdörren men inte till mellandörren inne, och den dörren SKA vara öppen när lokalerna är uthyrda... Vad göra? Vi frågade de som var där om de hade nyckel, nej de hade ingen... och prästen hade åkt...

Paniken växer! Klockan går!

I kyrkan pågick ett dop för fullt så där ville vi inte traska rätt in för att kidnappa ett styck kyrkvaktmästare heller, men till slut var tack och lov dopet klart och kantorn kom och öppnade den förargliga mellandörren... vi hade nu 15 min på oss att hänga upp flaggor, plocka upp allt, fram med kakor och tallrikar, värma korv, möblera om osv...

Vi blåste ballonger för fullt när barnen kom, det var det enda vi inte hann med inom denna "akademiska kvart"....

Barnen lekte, käkade korv, åt tårta, kakor, saft och så den brukliga fiskdammen.... Att man kan bli så psykiskt slut av 2 timmar med 8 killar ;)

När Det kalaset var slut så rustade vi inför nästa, tack gode gud att det var min pappa, bonus, bror med familj "bara", det var alldeles lagom avslut på dagen att sitta och fika med dem...

När vi packade ihop för kvällen så lät vi flaggorna sitta kvar i taket - dumt - de har rörelsedetektorer OCH friskluftsfläktar i lokalen... Ni anar? Fläktarna fläktade flaggorna, flaggorna drog igång inbrottslarmet! Så mitt i natten var vaktbolaget där och tog ner flaggorna *ops, pinsamt*

Tårtorna för dagen var en tågtårta, köpt botten faktiskt, och så centerfluff och jordgubbsmousse, samma i jordgubbstårtan. Tågtårtan hade ett skal av sockerpasta som vi hade målat räls och gräs på, för hand och jordgubbstårtan hade bara spritsad grädde och skurna färska (smaklösa) jordgubbar på...

Got the point....

Jaaaaa... jag veeeeeet... jag har inte varit inloggad på mailen på ett tag.....

*tjatkärring*

Jaha... börja sortera ut de väsentliga mailen från alla viagramail då bara....

Upptäckte idag att Alfreds alla hörntänder har tittat upp nu.... Kan man säga att han är ett fullvärdigt lejon nu då? Vuxit upp typ? Eller är han fortfarande den där jobbiga lilla Simba som hoppar på pappa Mufasa och vrålar "pappa-pappa-pappa-pappa-pappa-pappa-pappa-pappa-pappa-pappa-pappa-pappa-pappa-pappa-pappa-pappa-pappa-pappa-pappa-pappa-pappa-pappa-pappa-pappa"?

Jo, Alfred är världens sötaste och mest hjärtknipande "pain in the ass there is!"

Gjorde ett test idag

Klicka för att läsa texten:



Tja, kanske håller jag med, kanske inte.... kontrollbehovet håller jag med om helt klart! Men efter att ha skött hem, djur och barn själv till 70% i 3 år så är det ett svårt beteende att lära sig av med. Det tog mig lång tid att få koll på allt och nu så behöver jag inte det, men min man tar bara det praktiskt, att hålla koll på vad alla ungar ska vara och när och vilken tröja som är vems osv är främmande för honom, men han har ju också omställning efter att mer eller mindre ha bott i en lastbil i flera år...
Däremot håller jag inte med om att jag inte skulle se mina barn... jag är uppvuxen själv med att inte bli sedd så det är en av de saker jag verkligen är noga med att inte låta mina barn uppleva....

Men rent krasst, ett test kan inte tala om vilken typ av mamma jag är.... personligen anser jag inte att ett föräldraskap nödvändigtvis måste vara biologiskt. Det finns så många biologiska föräldrar som inte förtjänar sin etikett som "förälder". Förälder blir den människa som är bäst för barnet, oavsett om det finns DNA som överensstämmer eller inte. Den människa som kan älska ett barn ovillkorligt är den som är bäst lämpad för föräldrarollen.

Så länge man kämpar för sitt barns bästa och ställer sina egna egoistiska krav åt sidan (nåja, alla behöver lite egentid för att må bra) så är ma nen bra förälder. Dock glömmer många att deras barn inte är några änglar och meningen "det där skulle aldrig mitt barn göra" är en utsliten klyscha som alla föräldrar borde inse att det är just DITT barn som gör det... oavsett om det är klotter, hasch eller superduktig artist t ex... Alla borde öppna ögonen och se (och ta ansvar) för sitt barns handlingar - såväl positiva som negativa....

Många föräldrar idag släpper sin 11-12-åring alldeles för lätt vind för våg och många kanske tycker det är skönt när barnen försvinner ut, men vet du vad ditt barn gör? Vet du ens var det är? Ta din förbannade skyldighet som förälder och fatta att du har ansvar för ditt barns handlande en bra tid till....

Jodå, ditt barn gör visst så..... Att tro nåt annat är bara en verklighetsflykt....

En stor eloge till de föräldrar som har koll på sina barn, som ledsagar dem genom livet....

Idag kom den + 5000

Min söta fina underbara dator är hemma igen!!! Ordningen är återställd *pussa pussa*. Tänk vad jag hade kunnat spara om jag bara haft en skarp version av Vista istället för en sketen OEM-skiva...

Dessutom passerades 5000 besökare sent igår kväll. Det tog 2 mån 4 dagar att dra 2000 besökare, undrar vaddet är som drar... allt handarbete kanske :D

Ians huvudfotingar

Här är Ians allra första huvudfoting! Han gjorde den när jag bad honom rita en gubbe de 16 feb (2009).

Han var 3 år 4 mån 10 dagar ;) (storebror var ju 5 år när han ritade sin första).
Fast egentligen tycker jag den ser ut som en ledsen val =)

Här är då huvudfoting nr 2 

Mycket mer en solklar huvudfoting :)

Ser ut att vara en välmående gubbe med stor näsa =)

Dator på väg hem

Idag fick jag mail från Acer att datorn är på väg hem. Då har den varit där sedan 16 feb! Totalt sönder sedan den 26-27 jan någonting....

I alla fall.... har börjat läsa in lite bilder på den externa hårddisken så jag kommer fylla på bloggen under de närmaste dagarna så håll utkik :)

Ready To Ship

Idag var det den här statusen på min dator!!!!!!!!! Finally!!! Jag har varit utan dator i 5 veckor nu... Mjo, jag snattar ju på makens emellanåt men det är ju inte samma sak... alla mina saker är utspridda på 2 olika hårddiskar och den ena kommer jag inte åt för tillfället....

Det ska bli så skönt att få hem min egen burk och kunna lägga ut bilder på allt jag har gjort hittills.... Har filmat Affes små egenheter, t ex när han säger tåg för första gången, när han sätter en burk över en byggkloss och säger "borta", för att sedan lyfta upp burken och säga "tittut" :)

*yey*

Nu ska jag hämta psykedeliska småtomtar på dagis!