Dansar på borden, dricker ohemula mängder... julmust och snart blir det godis i mängder....

Jag avslutar 2011 med en praktförkylning och en stilla hemmakväll med familjen och inleder mest troligt 2012 med en praktförkylning... Men sedan kan det bara bli bättre eller hur?!

2012 ska jag försöka vara mer överseende mot folk, att försöka bemöta med ett leende oavsett hur korkat de uppför sig och även efter 4:e gången de kör på mig med kundvagnen... Och samtidigt försöka att inte svära så förbannat... ja, ni ser ju ;)

Jag och hunden var ute en snabb sväng i skogen och fotade, det är härligt fota-i-dimma-och-frost-väder men attans vad kallt det var, batteriet gav upp ganska snart...

Alla bra bilder hittar ni under "Mitt Fotograferande"

Det minst bra fotot.... Selma fick för sig att tokfnatta precis när jag tryckte

I kuvertet låg två ihoptejpade julkort, efter att ha tagit sig in i det närmast inbrottssäkra julkortet så mötte den här synen maken. Gammal polack gör allt han kan för att försvåra för KGB att läsa hans korrespondans....

*Promise, it's for real* 

Min förkylning (ja, igen!) gör mig trött och hostmedicinen Lepheton gör sitt till att golva mig helt...

Jag har haft ett lugnt dygn här hemma när resten av familjen var iväg och firade lite jul hos farmor.  Oavsett hur störiga, härjiga, skrikiga och moppsiga ungarna är, när de är borta så saknar man dem, går inte att komma ifrån.

Ungefär som när Teskedspappan föreslår en liten resa för honom och mig bara, känns meningslöst när inte ungarna är med. Fast nu börjar det kännas lite lockande i alla fall, den värsta navelsträngen till Hannes börjar klippas lite nu...

Så ni får kanske ge er till tåls några dagar, jag har några ämnen jag lätt skulle kunna skriva om men risken är att det kan bli "total meltdown" i släkten i så fall... Däremot skulle jag kunna tänka mig att skriva om mina erfarenheter som bonusmamma, hur det kan bli både bra och total katastrof på en och samma gång....

Vi får se...

Idag tog jag det dåliga beslutet att släpa runt hunden på slingan. Dåligt = det regnade och var gyttja upp till knäna...
Vi hann komma ca 1 km innan första trädet visade sig ligga över promenadstigen. Den här granen hade den goda smaken att stå precis invid slingan, så jag behövde inte gå så långt för att komma runt (nä, jag har korta ben så jag kommer inte över - Mora Träsk versionen)

Hittade Ian så här imorse...

Va? Tomten kom!!!

Goaste Camilla tröstar Alfred Han hade fastnat lite i nötknäckaren

Ludvig lycklig över sin lavalampa

Lyckliga Ian med bästa julklappen (man kunde faktiskt sätta hörlurar i gitarren!)

Nej, jag sitter inte och bloggar på julafton ;)

Jag skriver det här inlägget redan den 10 dec, strax innan datortiden blir kraftigt reducerad pga lussekatter, knäck, fudge, pepparkakaor och allt vad det är....

Jag önskar alla läsare en underbar jul och jag återkommer väl ganska snart har jag en känsla av, bloggen är ju min lilla snuttefilt....

Midvinternattens köld är inte hård,
stjärnorna döljs bakom envis dimma.

Alla sova i enslig gård
djupt under midnattstimma.

Månen vandrar sin tysta ban,
snön lyser med sin frånvaro på fur och gran,
regnen smattrar vilt på taken.
Endast Mamman är vaken.

Hannes hittade 5 år gamla julfrimärken

Idag fick jag sovmorgon! Välförtjänt sådan tycker jag...

Sedan var det full rulle, Ludde och Teskedspappan for till vårdcentralen och fick  hostmedicin till gullungen som har hackat värre än en 78-varvare, de senaste dagarna. De tog även systemet och julölen (vår familj har inga problem med alkohol och tar sig en öl till maten och en virre på kvällen). 
När de kom tillbaka var det bara för Teskedspappan att dra till jobbet, han jobbar till 5-tiden inatt, skitkul! Sedan börjar han igen halv fyra på juldagsmorgonen.

För min del var det fullt av att härja med ungarna som är inne i nån fas, allihop på en gång! Vägra-lyssna-gör-som-jag-vill-OCH-allt-jag-vet-att-jag-inte-får-fasen. *argh*

Lägg till på det att jag tvättade hela dagen, städade, grilljerade skinka, lagade middag, bäddade om bonusens säng... låter inte mycket men jag har fan haft att göra hela dagen. Enda stunden jag satt ner var när jag såg Hem Till Gårdens sista avsnitt innan juluppehållet *gillas INTE*

Gröten som blev bra...

Nu ikväll har jag kokat gröt, första omgången fick jag börja om för när jag kokade upp andra gången så kokade den upp för snabbt så det blev alldeles svart i grytan, Hannes hade bajsat och jag satt fast i bytandet av den... Andra gången blev mycket bättre.

Sedan har jag startat en tradition ikväll hoppas jag, jag har bakat struvor, både glutenfria och vanliga. Båda i olika former, så vi kan skilja på dem.

Kokosfettet smälter....

Värmer upp struvjärnet...

Doppar det varma struvjärnet i smeten (jag vet att det inte är samma som ovan, fjäriljäveln bara strulade!)

Ner i det heta kokosfetten *bubbel bubbel*

Peta av dem från järnet och så låta dem svalna och torka innan man doppar dem i socker..

Här är det vanliga i stjärnform, gluenfria är runda (gröna fatet)

Nu är det inslagning av de sista klapparna, stuva in allt under granen och så invänta när stora kaoset utbrister imorgon.... Hannes och en hel gran full med julklappar... jag behöver inte säga mer va?

 På Twitter startade en kille som heter Cimon Lundberg, för ett tag sedan en grupp som går under "hashtagen" #killgruppen.

Där killar kan beskriva de, i många fall, psykiska problem som de inte har fått utrymme för. Vips så känner sig tydligen en massa män attackerade och väldigt provocerade för att män vågar berätta om sådant som enligt normen klassas som väldigt "omanligt". Varför är det så provocerande att män talar om känslor, dricker chailatte, gör saker som tidigare varit vikta åt kvinnan?

Jag har en man som av naturen är en mussla och inte pratar om ditten och datten, och det är jävligt påfrestande emellanåt! När han har gått runt och varit butter en period så får man nästan trycka ner honom i golvet och hota med sexstrej i en månad för att få honom att berätta vad som är fel! En del saker hade varit mycket enklare om han kunde "hey du, jag behöver prata om det här...."

Varför är det så provocerande?

Jag har en kompis som är en riktig pysselmänniska, lagar mat som värsta stjärnkocken, gör snygga julgrupper och kan det där med nål, tråd och symaskin och nej, han är inte bög. Han gör bara sådant som han tycker är kul! Lägg till att prata känslor behöver man inte tvinga honom till...

Gör det honom till mindre man?

 Förutom en huvtröja, en stor leksakshjullastare och lego så kommer han får det här....

Alltså en skyddshjälm, skyddsglasögon, en skruvmejsel, en rulle eltejp och en skiftnyckel (storlek yttepytte). Allt införskaffat på Biltema!

Han kommer bli överlycklig!